När arbetet är mer än ett jobb
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Jag deltog i ett diskussionstillfälle med ungdomar för ett tag sedan. En av dem frågade om jag hade några tips till unga som söker jobb. Ja det hade jag, att ta vad man får, och alltid göra alla uppgifter så bra som möjligt, även om de inte är så roliga. En arbetsgivare kommer ihåg folk som gör sitt bästa. Jag tror inte att någon tänkt att ja, den där uträttar inte så mycket men det beror säkert på att den är lite överkvalificerad, jag ska bestämt ta och befordra den.
När jag studerade i Kina hade texterna ofta ett moraliskt budskap. En text som fastnade i minnet handlade om två vänner som träffades på stan och diskuterade vad som pågick i varandras liv. Den ena klagade på sitt jobb, han funderade på att säga upp sig, jobbet var tråkigt och chefen var korkad. Den andra frågade om han hade tagit tillfället i akt att lära sig allt som gick att lära sig på sitt nuvarande jobb medan han höll ögonen öppna för ett nytt - ”kunde han till exempel använda alla funktioner på kopieringsmaskinen?”. (Det där med kopieringsmaskinen fastnade, i och för sig så har jag större förståelse för exemplet efter att ha haft många och långa diskussioner med vår kopieringsmaskin). Hur som helst, efter ett tag träffades vännerna på nytt och den med goda råd frågade om den andra nu hade bytt jobb. Nej, för när han hade börjat satsa på att lära sig allt ordentligt, märkte han att jobbet egentligen var ganska intressant, och nu hade dessutom chefen fått upp ögonen för honom och gett honom mer ansvar, så nu hade han inte en tanke på att byta jobb.
Det var en riktig moralpredikan, men jag har under åren märkt att arbete är en stark värdering hos mig, och jag har oftast tyckt att allt jobb är roligt och intressant. Min mamma jobbade 6 dagar i veckan året runt i nästan 30 år, sen såldes företaget och kort därefter dog hon. Efter det tänkte jag att jag aldrig ska jobba heltid, jag ska leva billigt och ha trädgårdsland och höns. Det gick så där, det. Medan jag jobbade deltid fyllde jag upp tiden med en stor mängd förenings- och andra uppdrag, och Mommo fick ofta hoppa in och mata hönorna. Efterhand övergick jag till heltid, att jobba och vara föreningsaktiv ger på något vis en djup tillfredsställelse för mig.
Det säger sig självt att jag inte har mycket till övers för trenden med tradwifes, efter allt som kvinnor har kämpat, och ännu kämpar, för att ta sig fram i arbetslivet, så finns det såna som täcks sitta hemma och baka kakor och leva på mannens lön!
Det var i lågstadiet historien om Maria och Marta som fick mig att börja tvivla på det religiösa budskapet och framför allt Bibeln. Ifall nån behöver friska upp minnet så jobbar den här Marta hårt medan Maria bara sitter och lyssnar på Jesus, och så säger Jesus att Maria har valt den goda vägen! Lilla jag konstaterade att detta kan helt enkelt inte vara rätt, så Jesus och hela boken sattes därmed under allvarligt tvivel. Det säger sig självt att jag inte har mycket till övers för trenden med tradwifes, efter allt som kvinnor har kämpat, och ännu kämpar, för att ta sig fram i arbetslivet, så finns det såna som täcks sitta hemma och baka kakor och leva på mannens lön! Under mina elaka stunder brukar jag tänka att alla gör så gott de kan, och för en del är det inte så hävt, men man ska inte döma folks livssituationer man inte känner till. Jag är dock mycket nyfiken på hur deras värderingar ser ut.
För nu har jag då nya utmaningar med denna min hittills kristallklara arbets-värdering. Bl.a. Elon Musk säger att vi snart inte kommer att behöva jobba mer, för AI kommer att göra allt, och pengar blir också överflödiga. I och för sig vaktar han så sjutton på sina egna pengar, så det kan hända att han också själv misstänker att han har fel. Men om det i framtiden finns allt färre jobb, hur ska våra samhällen hålla ihop? Hur ska vi finansiera dem, om folk inte jobbar och betalar skatt? Och hur ska folks psyke hålla ihop? I och för sig finns det säkert fortfarande föreningar och frivilligorganisationer att jobba för, så att man håller sig mentalt i skick. Men ändå, det skulle behövas jobb för de flesta, för jag tror vi är skapta för att arbeta, vad nu Bibeln än säger, åtminstone då de flesta av oss. Jag ser detta som framtidens största utmaning och jag tycker vi filosoferar för lite om våra värderingar och vart världen är på väg, och vilka kollisioner som där kan uppstå.