Nytt namn åt nytt virus

Det sägs att kärt barn har många namn, men i fallet med det nya coronaviruset, eller COVID-19 som viruset nu döpts till av Världshälsoorganisationen WHO, är ”barnet” knappast så kärt. Men att viruset får ett officiellt namn från en sådan instans säger något om dess status.

För de av oss som är tillräckligt gamla för att ännu ha den ”ursprungliga” SARS-epidemin i södra Kina i färskt minne känns det hela tyvärr rätt så hemvant. Innan det var det fågel- (H5N1, H1N1) och svininfluensapandemierna, A(H1N1)v, som dominerade virusrapporteringen i medierna under sent 1990-tal ända fram till 2010-talet, men i själva verket har de största farsoterna genomlidits redan långt tidigare.

Och jag påstår fortfarande inte att jag har någon som helst medicinsk kunskap. För den som antecknar.

Ändå låstes tamfåglar in, fågelparker stängdes, vaccin producerades i mängder och folk var hysteriska kring huruvida vaccinet skulle räcka till för alla för inte alls så länge sedan.

Ekonomer såg tillväxten dala, investerare drabbades – och också nu talas det om det nya coronavirusets inverkan på till exempel Kinas ekonomiska tillväxt, kryssningsfartyg som byggs och sannolikt försenas samt en hel hög av indirekta påföljder.

SARS-pandemin fick Kinas bruttonationalprodukt att backa med en till två procentenheter. Kinas andel av den globala ekonomin var omkring åtta procent på den tiden, i dag ligger andelen närmare 19 procent.

Följder blir det garanterat – också för de som inte drabbas direkt av viruset.

Enligt CNN låg dödssiffran för det nya coronaviruset i går på 1 100 personer, främst i Kina, med sina nästan 1,4 miljarder invånare.

Pandemier (från grekiska pandemias, ”hela folket”) är en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många människor. Dessa har existerat sedan urminnes tider och ofta fått namn efter olika geografiska regioner där de sägs ha härstammat ifrån. Spanska sjukan, Asiaten, Hong Kong-influensan … Svininfluensan kallades också en tid för Mexikanska influensan, men den fick sedan heta ”den nya influensan”.

Olika virus har härjat på jorden i alla tider, men i och med att informationsgången och rörligheten i dag är något helt annat än för femtio, hundra eller tvåhundra – för att inte tala om tusentals – år sedan, sprids virusen och vetskapen om dem blixtsnabbt.

Vem minns förresten ännu zikaviruset som härjade i Latinamerika under 2015–2016 och hysterin det skapade i samband med OS och fotbolls-VM som avgjordes 2016 i Brasilien? Eller TWAR (i sin tur en bakterie) som man länge trodde låg bakom ”orienterarsjukan” som det talades om ända in på 1990-talet?

För övrigt är det just nu aktuella nya coronavirusets vetenskapliga namn SARS-CoV-2.

Och jag påstår fortfarande inte att jag har någon som helst medicinsk kunskap. För den som antecknar.

Mikael Heinrichs
050-306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi

Var först att kommentera

Kommentarer

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*