Klockan är 04.14 och solen lyser in genom persiennens spjälor och väcker mig. Världen utanför badar i strålande sol. En snabb morgongoogling visar att det stämmer, jo, solen har gått upp för två minuter sedan.
Fåglarna kvittrar och körsbärsträden ser ut som brudbuketter.
Det är så fint att det är nu vid den här tiden på dygnet som man borde gå ut och andas djupt. Låta axlarna sjunka och vinterns tjocka päls falla av i en grå hög, som försvinner som ett troll när solen lyser på den.
Sommarnätter i juni är för korta för att sovas bort. Ändå sover vi, det är så vi fungerar.
Några timmar senare när jag vaknar på riktigt ser jag att en vän på Facebook har jobbat i trädgården så länge att det hann bli mörkt. Då var klockan 00.50.
Ljuvlig och kort är sommarnatten.
Det här är den tiden på året då vi tankar ljus och sol, så mycket vi hinner och kan.
Vi är säsongsvarelser – det är nu vi samlar på oss det ljus vi behöver för att alls orka vakna en snöslaskig torsdag i november.
Varje kväll känns det nästan oförlåtligt att tröttheten tar över.
Hur kan vi sova bort den finländska sommaren?
Hur kan vi sova bort de ljusa sommarnätterna, när vi under vinterhalvåret mest drömmer om att få gå i ide helt och hållet?
En del tankar sommar bäst genom att hugga ved eller rensa blomrabatter.
Andra skurar trasmattor och fylls av doften av tallsåpa – en doft som säger mer än tusen ord.
Andra orkar inte längre skura eller hugga, men minns hur smultronen smakade då man var barn och somrarna långa, ja, nästan oändliga, fyllda av bekymmerslöshet.
En del av oss sitter på en bryggkant och doppar tårna i vattnet. Andra sitter i en roddbåt och tittar på hur vattnet droppar från årorna.
Kanske hinner vi andas igen, återhämta oss, vila.
Vi förtjänar det. Speciellt efter den här omvälvande våren så förtjänar vi en riktigt fin sommar.
En del av oss tankar ljus och sommar bäst genom att susa fram i skärgården på en vattenskoter i full fart eller genom att i år välja en ännu större motorbåt än i fjol.
Andra seglar från dag ett då eventuell is börjar spricka upp och njuter av vind eller bleke i tyst- och stillhet långt, långt ute till havs.
Att ligga i en hängmatta en sommardag kan också ge en själsfrid. Om man hinner uppfatta någon inre frid innan man somnar, förstås.
Alla förtjänar en hängmatta, en stubbe i en sommarskog eller en stol på en balkong.
Alla förtjänar att njuta av den finländska sommaren.
Och vi har alla möjligheter, precis bakom hörnet. Inte ens den för den som bor i centrum av Pargas är naturen eller sommaren långt borta.
Det är i stort sett bara att öppna dörren och gå ut.
Och det bästa är att den ljuva sommaren finns kvar också efter klockan fyra på morgonen.
Carina Holm
Redaktör, Pargas Kungörelser
Kommentarer