Den stora svenskträffen 2026
Lördagen den 3 oktober ordnades den årliga finlandssvenska filatelistträffen på Hotel Kalkstrand i Pargas. Där samlades ett trettiotal filatelister, eller frimärkssamlare, från Åbo, Pargas, Helsingfors, Västra Nyland och Närpes.
Hur blev det så här då? Pargas hade inte tillräckligt med resurser för att ordna en träff ensam, så då det försiktigt frågades om saken från Helsingfors, så svarade Pargas att om Åbo tar på sig ansvaret så kanske vi tänker på saken. Vi i Åbo är nuförtiden så pass tokiga att vi självklart svarade ja. Och så kom det sig att Åbo Frimärkssamlareförening började planera träffen tillsammans med Pargas Filatelister.
Pargas ordförande, Klaus Juvas, tog på sig ansvaret för möteslokalen, maten och allt annat på plats i Pargas. Det var annars helt självklart att vi ordnar träffen i Pargas, tidpunkten föranledde nog litet diskussion och själva klockslaget fanns det många versioner av, men Pargas var helt klart. Hotellet var sist och slutligen det enda vettiga alternativet och det tror jag inte att vi ångrar.
Åbos ordförande, Hans G. Hästbacka, ordnade programmet och våra båda föreläsare. Mats Söderberg från Philea, känd för oss sen tidigare, kom från Stockholm. Det beslöts att ”Estländare utanför Estland 1944–1991” var just det som alla ville höra. Här kan nämnas att alternativet skulle ha varit ett föredrag om alkohol och frimärken, men det är ju någonting som faktiskt ingen är intresserad av. Vår andra föreläsare kände vi sedan vårt 130-årsjubileum ifjol. Ari Lakaniemi har designat så pass många frimärken att inte många kommer i närheten, oftast tillsammans med partnern Susanna Rumpu. Ari klarade sig bra ensam också och hans svenska fungerade alldeles utmärkt trots att han själv tvivlade litet på den.
Vad gjorde jag då? Undertecknad skötte kontakten med deltagarna och marknadsföringen och såg till att alla fick reda på var och när det händer. Och jo, förresten, det verkar som att jag skötte det ekonomiska också, så här på sidan om.
Så det går att ordna en sådan här tillställning med bara tre personer. E-post fungerar fortfarande bra år 2026, men det gäller att se till att alla gör just det som de tror att de är bra på. På den tidigare nämnda lördagen fick vi hjälp även av Ragnar Wikman, Nils Ekholm, Kristiina Juvas och Kristiina Isberg, bara för att nämna några.
Utställning och försäljningsbord
Programmet var ganska glest i början. Efter hälsningstalen berättade föreningarna litet om vad de gjort det senaste året. Vi själva, från Åbo, kunde bara höra på och förundra oss över de andras stordåd. Material från Lape och Åland Post fanns utdelade på borden och man kan nog säga att åtminstone pennorna gick bra åt.
Det fanns en utställning också, Pargas Filatelisters kompletta samling av deras personliga frimärken och Åbo Frimärkssamlareförenings inte helt kompletta samling av dito. Vi hade nog också bilder av alla våra märken men har tydligen lyckats göra några så sällsynta att ingen har sett dem i verkligheten. Vi skall inte heller glömma frimärksporträttet, gjort av Kristiina Juvas, där bilden föreställer någon storhet från Pargas.
Under förmiddagen kunde man dricka kaffe och äta smörgåsar, och besöka ”försäljningsborden”. Pargas sålde märken och kort vid ingången och vi andra fanns längs bakväggen. Philea gjorde reklam för sig vid ett bord, Åbo försökte sälja av sina frimärken och kort vid ett annat, och så fanns Timo Koskenoja på plats, känd för att tidigare ha haft frimärksbutiken Stampco i Åbo. Han hade ett mera traditionellt försäljningsbord med filatelistiskt material, precis som sig bör i ett sådant här sammanhang.
Vid det sista bordet fanns Paul Söderholm, konstnären bakom skämtfiguren Gnurf, känd från bland annat ÅU. Han sålde av sina album med denna figur. Varför då? Därför att han designat de båda utställningsfrimärkena, både Åbo och Pargas gav ut ett Gnurf-frimärke i begränsad upplaga under tillställningen. De har litet olika motiv, men fungerar också bra tillsammans. Paul signerade förstås också både frimärken, kuvert och böcker.
Inblick i Estlands historia
Efter maten, i restaurang ”Hunger och Törst”, var det dags för det ”riktiga” programmet. Mats Söderberg beskrev själv sitt föredrag så här: Föredraget handlar om de cirka 90 000 estländare som flydde västerut i juli-september 1944 och hur dessa försökt bibehålla sin nationella identitet, kultur, särart och språk fram till självständigheten 1991. Föredraget var förstås rikligt illustrerat med filatelistiskt material. Mats har personlig anknytning till många av de historier han berättade. Jag tror nog att vi alla fick en litet annorlunda inblick i Estlands historia.
Vår lottförsäljare, Ragnar Wikman, hade lyckats sälja de flesta lotterna. Lape, Åland Post och Suomen Filateliapalvelu hade donerat vinster, liksom medlemmar från både Åbo och Pargas. Det fanns 27 vinster så vinstchansen var stor, men man får nog själv avgöra vilka vinster som var bra och vilka som inte var lika bra. Bland vinsterna fanns insticksböcker, frimärksförpackningar, vinflasköppnare, Islands-samling och postfrisk Zeppelin. Och två unika ”näsdukar” med frimärksmotiv designade av Kristiina Juvas.
Då Ari Lakaniemis tur kom så ville hans dator inte samarbeta med videokanonen så det blev litet panik där. Men då alla kloka huvuden slogs ihop fick han i gång sitt föredrag. Och de flesta kände nog igen postbilar, isbrytare, fyrar och idrottare. Tydligen var föredraget intressant eftersom ingen lämnade salen i förväg. Tyvärr designar inte Ari och Susanna längre några frimärken då de tycker att Posti inte längre står för kvalitet.
Jag höll på att glömma att vi serverades kaffe med choklad-pumpa-kex på eftermiddagen men sen så tog det slut. Vi var förstås så bra i år, så det blir riktigt svårt att överträffa oss nästa år. Men det här är en viktig och rolig tillställning, kanske du vill bli medlem du också.