Ensamföretagande är inte att klara sig ensam
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Jag blir tårögd när jag skriver det här. Kanske för att ämnet är viktigare än vad jag någonsin helt kan få ner i ord: gemenskapens stöd.
En företagare är ofta ensam – redan ordet ”ensamföretagare” antyder det. När man säger det högt låter det till och med lite tröstlöst. Själv upplever jag ändå att jag är en som har lyckats. Jag har lyckats tack vare er. Jag skulle inte vara här utan den gemenskap jag har omkring mig.
Gemenskapens stöd är inte bara klappar på axeln eller vackra ord när man orkar kämpa. Det är människor som tror, litar på och uppmuntrar – ibland högt, ibland tyst i bakgrunden. En del gör det medvetet, andra utan att tänka på det, men effekten är ändå stor.
Vad innebär egentligen gemenskapens stöd?
Är det att köpa, använda tjänster eller dela i sociala medier? Ja, men det är så mycket mer. Det är närvaro, intresse och en genuin vilja att se någon annan lyckas. Och det betyder väldigt mycket för en företagare.
Som företagare krävs mod, risktagande och uthållighet. Men är gemenskapen runt företagaren redo att bära även när hen inte orkar vara allt detta? Behöver den vara det? Om gemenskapen är äkta är svaret ja.
Enligt ett gammalt tankesätt borde företagare aldrig klaga – kunderna kan skrämmas bort. Men vad händer om människorna i din närhet redan är dina kunder och en del av din gemenskap? Måste företagaren spela en roll eller kan hen vara sig själv – även när hen är trött? Jag menar inte ständig negativitet, utan äkta känslor, i både med- och motgång.
I både goda och svåra stunder blir gemenskapens betydelse tydlig. När riktningen är oklar eller krafterna tar slut kan ett enda uppmuntrande ord räcka för att fortsätta.
Finns det i dag utrymme för en sådan öppenhet inom företagande?
I både goda och svåra stunder blir gemenskapens betydelse tydlig. När riktningen är oklar eller krafterna tar slut kan ett enda uppmuntrande ord räcka för att fortsätta. När det går bra lyfter gemenskapen fram framgångarna ännu högre och delar glädjen.
Gemenskap är inte något ensidigt. Den ska inte bara bestå av att ge stöd utan gensvar, utan av en växelverkan där stödet går åt båda håll. När man själv ger, får man ofta mer tillbaka än man förväntar sig. Och detta gäller även utanför företagandet – gemenskapens betydelse är viktig överallt.
Till slut är företagande inte en så ensam resa som det ibland kan kännas. I dess kärna finns människor. Och just därför är gemenskapens stöd inte bara viktigt – det är ovärderligt. Tack för att ni finns.