Den bästa tiden är idag och den näst bästa är imorgon
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Under de senaste åren har jag kommit fram till att min bil inte är ett transportmedel utan ett livsfilosofiskt projekt. Den har fått så många delar utbytta att man snart skulle kunna börja kalla den ny. Bilen har gått sönder så ofta att hyrbilens nycklar redan känns som mina egna och verkstadens personal som en del av min närmaste krets.
Min tonårsson har följt denna föreställning från sidan. Hans roll har varit enkel: att regelbundet fråga, med ett snett leende på läpparna, om det inte vore klokare att sälja bilen och köpa en ny. Min roll har däremot varit mer komplicerad. Jag har framfört övertygande argument som ”marknadsläget”, ”nu är inte rätt tidpunkt” och förstås klassikern: ”vi får se lite senare, den blev ju precis fixad”.
Med dessa förklaringar som ursäkt har jag lagt mer pengar på reparationer än vad bilen någonsin skulle ge vid försäljning, men åtminstone har jag sluppit fatta ett beslut.
För kanske är den bästa tiden inte när allt är klart. Kanske är den bästa tiden när man vågar börja. Idag. Eller senast imorgon.
När bilen återigen lämnade mig i sticket i slutet av året, frågade min son inte längre. Han konstaterade: ”Nu säljer du den”. Jag började mitt svar med en noggrann fundering kring rätt tidpunkt, tills jag blev avbruten:”Den bästa tiden är idag och den näst bästa är imorgon.”
Där var det. Mer livsvisdom i en enda mening än i många självhjälpsböcker tillsammans.
Jag började fundera på varför vi vuxna är så bra på att vänta på det mystiska rätta ögonblicket. Det där när allt känns säkert, omständigheterna perfekta och osäkerheten borta. Vi väntar på upplysning, fast oftast får vi bara en kalender full av ursäkter. Oavsett om det handlar om att sälja bilen, byta jobb, göra en livsstilsförändring eller kanske starta en familj, känns uppskjutandet tryggare än handling.
Sanningen är att förändring sällan föds ur säkerhet. Den föds ur beslut. Trots obehaget. Få vaknar på morgonen helt lugna inför tanken på en stor förändring. Oftare hittar vi oss själva med en kaffekopp i handen, lätt ångestfyllda och hoppas att någon annan ska fatta beslutet åt oss.
När året skiftade gjorde jag ett nyårslöfte i två delar. Jag säljer min bil. Och jag bestämde mig för att försöka leva så att jag inte väntar på det perfekta ögonblicket. Att jag vågar göra saker även om de känns ofärdiga, skrämmande eller lite för tidiga.
För kanske är den bästa tiden inte när allt är klart. Kanske är den bästa tiden när man vågar börja. Idag. Eller senast imorgon.