Ringvägen 30 år – har vi råd att lämna potentialen outnyttjad?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Skärgårdsvägen (väg 180) är snart i utmärkt skick ända från S:t Karins till Korpo, tack vare de nya broarna och Pargasleden som färdigställs 2027. Det finns skäl att fira, men samtidigt måste vi blicka mot Skärgårdsvägens fortsättning: förbindelsen Korpo–Houtskär–Iniö. Ringvägen fyller 30 år, men den delvis enfiliga vägförbindelsen är i skriande behov av grundrenovering och av att göras åretom-löpande.
I trafikstrategin för Egentliga Finland har Ringvägen definierats som en landskapsmässigt viktig förbindelse. Även landskapsstyrelsens ordförande Ville Valkonen och Visit Turku Archipelagos VD Kristiina Kukkohovi har visat vägen: landskapets turismintäkter kan mer än fördubblas till en miljard euro fram till år 2040, om vi satsar på en åretom-löpande och ekologiskt hållbar skärgårdsturism. Frågan lyder: har vi råd att låta bli att ta vara på de möjligheter som utvecklandet av skärgårdens trafikförhållanden erbjuder?
Bosättning och service hotas Åbo Akademis färska bobarhetsstudie (2025) talar ett tydligt språk: hela 30 % av Houtskärs 3000 deltidsboende skulle vilja flytta till området permanent om omständigheterna bara tillät det. Pargas stads strategi är att skapa 500 nya bostäder fram till 2030 – men vem flyttar till Iniö eller Houtskär om trafikförbindelserna är för krångliga?
I dagsläget är Iniö isolerat från resten av staden under största delen av året på grund av att en åretom-förbindelse mellan Houtskär och Iniö saknas.
I dagsläget är Iniö isolerat från resten av staden under största delen av året på grund av att en åretom-förbindelse mellan Houtskär och Iniö saknas. Detta strider mot kommunstrukturlagen och hindrar svenskspråkig vård- och undervisningspersonal från att pendla till Iniö, där svenskatalande personal behövs. Det äventyrar basservicen, såsom verksamheten vid Iniö äldreboende. Det är också ohållbart att iniöborna måste resa via Gustavs och Åbo för att nå sina egna anhöriga i Pargas.
Säkerhetsmiljön har förändrats. Vi kan inte heller ignorera det förändrade säkerhetspolitiska läget. Sveriges försvarsminister Pål Jonson påminde i januari 2026 om att skyddandet av skärgårdslederna är en del av Natos gemensamma försvar. Nuvarande situation, där skärgårdskransen som skyddar hamnarna i Åbo, Reso och Nådendal endast nås via en enda ordentlig landsvägsförbindelse, ger inte de bästa utgångspunkterna för landets försvar. Skärgårdshavets tillgänglighet är också en del av den nationella säkerheten.
Vad bör göras?
• Kivimo färjfäste: Finlands kortaste färjpass (168 m). En bro har redan beviljats tillstånd. Ett genomförandebeslut behövs nu.
• Mossalavägen: Sträckan Träsk–Mossala (14 km) är i farligt dåligt skick. Vägen bör grundrenoveras och göras tvåfilig för att motsvara kraven från åretom-turism och landets försvar.
• Färjförbindelsen Houtskär–Iniö: Nuvarande sommartrafik med ett långsamt fartyg måste ersättas med åretom-trafik och kapaciteten måste höjas. Detta är ett livsvillkor för skärgårdens näringsliv och för att servicen ska kunna bevaras.
• Färjpasset Korpo–Houtskär: Detta är Finlands längsta och dyraste (ca 4 M€/år). Har vi råd med det, eller kan vi utveckla billigare och mer fungerande verksamhetsmodeller?
Nuvarande ineffektivitet och de dåliga vägavsnitten hindrar investeringar och befolkningstillväxt. Endast förbättrade trafikförhållanden kan garantera att skärgården förblir bebodd och livskraftig. Ringvägen måste uppdateras till detta årtusende – i turismens, bobarhetens och säkerhetens namn. En mer detaljerad utvecklingsplan för Ringvägen är som bäst under utarbetande och vi kommer att återkomma till detta ärende senare.
Beslutsfattarna i Pargas har getts möjlighet att öppna upp vad som händer i staden, på, mellan och under de politiska mötena. Alla partier turas om att skriva kolumner.