Budget – ett hot eller en möjlighet?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Pargas ekonomi har under de senaste åren varit under press. Engångsposter, såsom försäljningen av värmeverket, har tidvis gjort resultatet positivt. Skatteintäkterna minskar, och detsamma gäller statsandelarna. Nästa år upphör många av de hyresavtal som gjorts med Varha, vilket innebär att hyresintäkterna minskar. Stadens skulder uppgick vid bokslutet för 2024 till 48,2 miljoner euro, vilket motsvarar nästan 4 000 euro per vuxen invånare. Det är klart mer än den genomsnittliga kommunalskatt en vuxen betalar i år, cirka 2 400 euro. Och skuldbeloppet per invånare ökar med nästan 400 euro under året.
Skulderna har bland annat uppstått på grund av byggandet av det nya skolcentret. På längre sikt borde kommunerna ändå sträva efter en balanserad ekonomi, vilket helt enkelt betyder att staden använder lika mycket pengar som den får in. Vi alla som bor i staden bär ett gemensamt ansvar för stadens skulder – man kunde önska att staden agerade lika ansvarsfullt som dess invånare tvingas göra.
Befolkningens åldrande och den växande andelen pensionärer har minskat och kommer ytterligare att minska skatteintäkterna. Även statsandelarna sjönk avsevärt från 2023 till 2024. Samtidigt ökar stadens utgifter till följd av stigande löner och allmän kostnadsnivå.
Befolkningens åldrande och den växande andelen pensionärer har minskat och kommer ytterligare att minska skatteintäkterna. Även statsandelarna sjönk avsevärt från 2023 till 2024. Samtidigt ökar stadens utgifter till följd av stigande löner och allmän kostnadsnivå. Från början av året har arbetsförvaltningen överförts till stadens ansvar, men ökningen av statsandelarna täcker inte de kostnader som detta medför för staden. Summa summarum – Pargas stads inkomster räcker inte till för att täcka alla utgifter, vilket leder till ett underskott i ekonomin och en växande skuldbörda.
Stadens skuldsättning beror på flera faktorer. Investeringar i skolor, daghem och infrastruktur har varit viktiga för att upprätthålla och utveckla servicen. Samtidigt har minskade statsandelar och ökade kommunala uppgifter satt Pargas ekonomi under större press. En betydande orsak är också att de omfattande satsningarna på hälso- och sjukvården före social- och hälsovårdsreformen nu delvis har minskat stadens statsandelar. Därför har dessa blivit mindre än normalt, vilket har försvagat stadens ekonomiska ställning.
Den växande skulden påverkar stadens möjligheter att investera i framtiden, och förr eller senare når man den punkt där ”det tar stopp”. Åtgärderna kan då bli hårda. Stadens personal kan behöva minskas avsevärt, antalet skolor och daghem kan behöva reduceras, och skatteprocenten höjas. Inget av detta gör Pargas mer attraktivt för nya invånare.
Det är klokt att vidta åtgärder för att rätta till ekonomins riktning i tid – då klarar man sig med mildare medel. Utgifterna måste minskas och prioriteras, samtidigt som de viktigaste tjänsterna tryggas. Vi måste också tänka nytt kring stadens uppgifter – vad kan vi göra på ett billigare sätt, vad kan vi effektivisera? Det finns säkert mycket att förbättra. Samarbete med grannkommunerna och en bredare användning av digitala tjänster kan bidra till lösningar.
Byggandet av 500 nya bostäder är viktigt för att locka nya skattebetalare. För att detta ska kunna göras med så små tilläggsinvesteringar som möjligt bör byggandet åtminstone inledningsvis koncentreras till områden där kommunaltekniken redan finns. Förutom nya skattebetalare behövs också nya arbetsplatser.
Pargas ekonomiska situation är utmanande men inte hopplös. Att bromsa skuldsättningen och stabilisera ekonomin kräver både strukturella förändringar och samarbete. Invånarna måste visa förståelse och tålamod – alla önskemål kan inte uppfyllas just nu. Framtiden kan byggas om vi ser nuläget klart, förutser det som kommer och är öppna för nya idéer – nu är tiden för modiga och kloka beslut. Pargas måste hitta en balans mellan inkomster och utgifter, så att staden kan fortsätta vara livskraftig också i framtiden.
Beslutsfattarna i Pargas har getts möjlighet att öppna upp vad som händer i staden, på, mellan och under de politiska mötena. Alla partier turas om att skriva kolumner.