Parsgård en föregångare bland bostadsbolagen då det kommer till att optimera användningen av värmeresurser.
Våningshusen är en växande nisch inom bergvärmebranschen. Ett husbolag i centrala Pargas som hakade på redan år 2017 är Bostads Ab Parsgård på Grankullagatan.
I Parsgård valde man att behålla fjärrvärmeanslutningen som en reservlösning samt tilläggsvärme trots installationen av bergvärme, vilket visat sig vara ett lyckat koncept för bostadsbolaget.
Bergvärmeanläggningen är medvetet dimensionerad så, att då utomhustemperaturen sjunker en bit under noll hjälper fjärrvärmen till med uppvärmningen. Med denna hybridlösning blir bergvärmeanläggningen mindre och investeringskostnaderna likaså – och husbolaget sparar på uppvärmningskostnaderna.
I och med att husbolaget redan hade installerat fjärrvärme innan bergvärmen aktualiserades tyckte man att det skulle vara dumt att kapa av den befintliga fjärrvärmen.
Vid sidan om att värmepumpen tar sin värme från två energibrunnar på 230 meter vid vardera huskropp tar man dessutom tillvara värmen från utgående ventilationsluft. Den energimängden motsvarar ytterligare två energibrunnar och ser samtidigt till att ingen värme går till spillo.
Bab Parsgård
- Byggt 1977.
- Totalt 59 lägenheter.
- Anslöt bergvärme i slutet av 2017.
- Två borrhål à 230 meter per hus.
- Värmepumparna (två i vartdera hus) har en maximieffekt på 80 kilowatt.
Bättre än väntat
Bostadsaktiebolagets styrelseordförande Ove Arén berättar att han och styrelsemedlemmen Kalevi Aalto var väldigt överens om konceptet. Aalto var under sin livstid var en aktiv pådrivare av förnyelsen och väldigt engagerad.
– Då vi gjorde beräkningarna kom vi fram till att investeringen på bergvärme enligt våra kalkyler skulle betala tillbaka sig i form av inbesparingar inom 10–15 år och nu verkar det som att vi redan inom tio år kommer dit, säger Arén.
Då han kollar energiförbrukningen för fjärrvärmens del visar den på en årlig inbesparing i klassen på 450 megawattimmar, vilket motsvarar ungefär 12 000 euro i reda pengar.
– Då vi i styrelsen hade gjort kalkylerna och presenterade dem på bolagsstämman var det ingen som opponerade sig mot planerna. Tvärtom ville många betala av sin skuldandel på lånet vi tog med det samma, intygar Arén.
Men amorteringarna har gjorts successivt trots det – men den ursprungliga lånetiden på 15 år har förkortats och enligt nuläget torde de sista amorteringarna göras ungefär år 2030.
Tre månaders projekt, efter det endast justeringar
På Skärgårdens brunnsborrning som utförde installationen berättar vd Jimmy Kronberg att projektet löpte väldigt smidigt.
– Eftersom bolaget består av två huskroppar kopplades det ena huset först och det andra senare. Sammanlagt tog arbetet ungefär tre månader i anspråk. Det som underlättade arbetet var att man redan tidigare hade gjort nya rördragningar till taket för att ta tillvara frånluften genom värmeåtervinning, säger Kronberg.
– Den största utmaningen var egentligen det att man har en egen vattenbrunn för dricksvatten i husbolaget. Medan vi borrade var vattnet aningen grumligt, men i övrigt var det inga problem på den punkten heller, säger Kronberg.
Nu funderar man på solpaneler
I och med att man i Parsgård gick in för en hybridlösning med bergvärme och fjärrvärme, kunde man hålla installationskostnaderna på en lägre nivå. Man behövde till exempel inte koppla in en större elanslutning för en ännu effektivare värmepump samt elpanna i och med att fjärrvärmen i praktiken kopplas in då temperaturen sjunker under ett par-tre minusgrader.
– Det var ett helt medvetet val från husbolagets sida som ville ha det på det här viset. Oftast då bostadsbolag kopplas till bergvärme betyder det att fjärrvärmen byts ut helt och hållet till bergvärme, säger Kronberg.
Sommartid tas frånluften tillvara och styrs ner i borrhålen, där de laddar värme för vinterbruk. Det ger en bättre verkningsgrad under vintern.
Arén konstaterar att man funderat rätt mycket på vad man ska göra med de medel man sparat in tack vare bergvärmen. En tanke har varit att låta installera solpaneler på taket som i teorin åtminstone delvis kunde driva pumparna för bergvärmesystemet. Alternativt kunde man tänkas använda solenergin till att värma bruksvattnet, där förbrukningen trots allt är mer konstant året om – både sommar- och vintertid.
Varje hus är olikt nästa
Henry Lindén på Putki-Parainen har gjort ritningarna för de tekniska utrymmena och fungerat som utomstående konsult. Han konstaterar att det varit ett väldigt intressant projekt. Då husen ursprungligen byggdes, värmdes de med olja.
– Det här var första liknande projektet i Pargas och blev samtidigt ett slags pilotprojekt. Det är bara att konstatera att Aalto var före sin tid, det skulle knappast någonsin ha blivit av utan honom som pådrivande kraft, säger Lindén.
Det första året med det nya systemet i bruk innebar förstås en hel del justeringar för att få hybridsystemet att fungera optimalt, eftersom varje huskropp är den andra olik.
Värmecentralen övervakas på distans och de flesta justeringarna kan göras utan att man behöver vara fysiskt på plats.
– Men vi har haft tålamod och hade inga enorma förväntningar på det första året. Men allt har gått bättre än förväntat. Nu, två och ett halvt år efter investeringen, ligger vi klart bättre till än vi budgeterat, säger Arén.
Växande segment
På Skogsgränd 4 har man också installerat bergvärme och där har fjärrvärmen kopplats bort helt och hållet.
– Vi har två större projekt på gång i Åbo för tillfället, där vi borrar sammanlagt 24 respektive 30 värmebrunnar för två större bostadsbolag. Den här typen av projekt blir vanligare för varje år, säger Kronberg.
Mikael Heinrichs
050-306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi
Kommentarer