Ännu finns inte exakt statistik att tillgå, men att flera barnfamiljer har flyttat till Pargas under våren och sommaren.
Bland dem finns också någon som flyttar i augusti, med barn som inleder höstterminen i Pargas, då skolorna börjar 17 augusti.
– Både jag och min kollega på finska sidan har blivit uppringda av flera familjer med frågor kring skola och inflyttning. Det här har hänt oftare än någonsin förr, säger utbildningschef Ulrika Lundberg, som har jobbat vid Pargas stad sedan år 2000.
De skolor som får nya elever via inflyttning finns i centrum av Pargas.
Inflyttarnetto på 47 personer
Siffrorna från mars till juni visar ett inflyttarnetto på 47 personer, det vill säga att 47 personer fler har flyttat in än ut ur staden.
Juli månads siffror har staden inte ännu fått, och mer detaljer om hur inflyttningen påverkar befolkningssiffrorna i stort har man inte ännu.
Att det åtminstone delvis handlar om en coronaeffekt är sannolikt.
Kortare jullov
Att Pargasskolornas läsår börjar senare än många andra kommuners slogs fast i fjol. Det betyder att jullovet är någon dag kortare i Pargas.
– Det är ett val vi har gjort, vi skjuter hellre fram skolstarten eftersom det passar bra med kommunens övriga verksamhet.
Lundberg avser då till exempel turismnäringen som länge har efterlyst en förskjutning av skolornas sommarlov.
Närundervisningen återupptas också i Pargasskolorna enligt Utbildningsstyrelsens direktiv. Precis som vanligt blir undervisningen ändå inte i höst.
– Den kommer snarare att likna de förhållanden vi jobbade enligt under de två sista majveckorna, säger Lundberg.
Lokala skillnader förekommer.
Inte samma i Iniöskolan som i de större skolorna
– Vi kan inte tillämpa exakt samma regelverk i skolor med över 300 elever och skolorna i till exempel Iniö eller Utö.
I Iniö skola finns 15 elever i årskurserna 1–9 i höst, i Utö är de inskrivna eleverna 7.
Även i Korpo är skolhuset stort i förhållande till elevantalet och det är lättare att inte blanda grupper och hålla distans, än i centrumskolorna för årskurs 1–6, Malms skola och finska Koivuhaan koulu.
– Enligt direktiven borde grupperna i årskurserna 1–6 jobba åtskilt, medan det är tillåtet att ha blandade grupper i årskurserna 7–9. För gymnasierna är reglerna ännu mera fria, säger Lundberg.
Är det inte motstridigt att de mindre barnen har striktare regler, då coronarapporterna hittills visar att yngre barn inte sprider smitta på samma sätt som äldre?
– Javisst frågar vi i branschen oss också hur skolornas restriktioner är sådana som de är, då samhället i övrigt lättar på instruktionerna. Men vi följer de direktiv vi får, säger Lundberg.
Anja Kuusisto
anja.kuusisto@aumedia.fi
Kommentarer