Pargas politiska tryck – en vänsterkritisk blick
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I Pargas blåser förändringens vindar. Stadens budget är ansträngd och skulden har vuxit – i bokslutet för 2024 uppgick den till 48,2 miljoner euro, och i den nyss godkända budgeten tillkommer cirka 3,5 miljoner euro. Det innebär nästan 4 000 euro i skuld för varje vuxen pargasbo. För vänstern, som betonar hållbar utveckling, är ekonomisk balans särskilt viktig: det gemensamma ansvaret får inte stanna vid tomma ord, och tjänsterna får inte skäras ned enbart för att kostnadstrycket ökar.
Samtidigt har staden godkänt detaljplaneändringar som öppnar för stora byggprojekt i Pargas centrum: 500 nya bostäder inom fem år, förändringar på Keskos tomt och nya lokaler för brandstationen. Byggtakten är hög och stadsstrukturen förändras snabbt.
Ur ett vänsterperspektiv väcker denna utveckling blandade känslor. Det är positivt att antalet bostäder ökar – livskraften, attraktionskraften och boendemöjligheterna förbättras. Men hur säkerställer vi att dessa nya bostäder också gagnar dem som inte har hög betalningsförmåga?
Ur ett vänsterperspektiv väcker denna utveckling blandade känslor. Det är positivt att antalet bostäder ökar – livskraften, attraktionskraften och boendemöjligheterna förbättras. Men hur säkerställer vi att dessa nya bostäder också gagnar dem som inte har hög betalningsförmåga? Förtätning kan minska infrastrukturens ekologiska fotavtryck, men bara om den genomförs socialt och ekonomiskt ansvarsfullt.
I planeringsprocessen behöver vänstern vara vaksam: detaljplaneändringarna har kritiserats bland annat för sina miljökonsekvenser. Under budgetmötet motsatte vi oss förändringarna på Keskos tomt av följande skäl: stadens skuldbörda ökar, och vi ser inte att butikens nya placering skulle ge den efterlängtade attraktionskraft som motsvarar investeringens storlek. Vi fick dessutom viktiga siffror alltför sent, och planerna klarnade först under de sista dagarna – till och med under själva mötet. Även ett misstag på 430 000 euro som smugit in i budgetboken försvårade beslutsfattandet i det sista skedet.
Det ekonomiska trycket märks också i tjänsterna. När stadens inkomster minskar, bland annat på grund av lägre statsandelar, måste svåra val göras: ska skulderna prioriteras eller den offentliga servicen? Ska vi investera i privata aktörers projekt eller i Pargasbornas egna behov? Besluten borde lämna utrymme för satsningar på välfärd, miljö och bildning. Stadens tillväxt får inte heller ske på bekostnad av ekologiska värden.
Det är viktigt att minnas att de ekonomiska siffrorna inte bara är poster i en budget – de påverkar människors vardag: småbarnspedagogik, skolor, ungdomsstöd, kultur och bibliotekstjänster. Enligt vänstern ska stadens beslutsfattande vara transparent och invånarna ska höras aktivt – inte bara i planläggningsskedet, utan kontinuerligt.
Pargas har nu en möjlighet att välja en väg där tillväxt, ansvar och gemenskap går hand i hand, med ökad öppenhet i beslutsprocesserna.
Beslutsfattarna i Pargas har getts möjlighet att öppna upp vad som händer i staden, på, mellan och under de politiska mötena. Alla partier turas om att skriva kolumner.