Insamling av plast måste ökas mångfaldigt
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Hela den ”Västerländska kulturen” baserar sig på plast. Vår mat och dryck förvaras i plast, våra hushållsmaskiner, kläder, heminredning består av plast samt bygg och annan industri utnyttjar till stor del plast mm.
Plast kommer i många former, hållbart, mjukt, segt mm. Plaster kan tåla frätande ämnen och stora temperaturvariationer. Olika plaster har olika kemisk sammansättning. Alla är polymerer dvs mindre molekyler som sammankopplas till långa kedjor eller fibrer. Man binder olika molekyler till fibrerna som ger dem önskad konsistens t ex ftalatoljor gör plasten mjukare, metaller till el ledare.
Problemet är vad skall vi göra med överloppsplast. Plasten håller inte i evighet, som man trodde ursprungligen, utan det plastavfall vi sprider omkring oss sönderfaller till små partiklar från några millimeter till en mikrometer. Dessa partiklar kallas mikroplaster. Ännu mindre partiklar kallas nanoplaster. Partiklarna har vi nu tillåtits spridas över hela jordklotet och man hittar dem överallt från Antarktis till Mont Everest, i vattnet, i luften i alla växter och djur inklusive oss själva. FN drog i handbromsen (End plastic pollution: Towards an international legally binding instrument, UNEP, 2022. https://wedocs.unep.org/20.500.11822/3852.).
Själva plastfibrerna i mikroplaster är inte så hemskt skadliga trots att de kan täppa till diverse vätskeflöden, det är deras förmåga att binda olika otrevliga substanser (som vi också sprider omkring) som med hjälp av mikroplasterna ansamlas i levande organismer incl. oss och stör vitala funktioner. Störningar sker i ämnesomsättningen, immunsystemet, hormonbalansen, embryonalutvecklingen, nervsystemet mm. Vi börjar först nu få första skrämmande inblick i möjligheten att många sjukdomar/förändringar i biologisk mångfald som vi inte känner orsaken till, egentligen orsakas av de gifter som mikro/nanoplaster transporterar in i oss och andra levande organismer.
Man har traditionellt gjort sig av med plast genom markfyllnad eller förbränning. Att gräva ner plast hjälper ju bara spridningen av mikroplaster i omgivningen och förbränning ökar på växthusgaser. En ny grön industri har nu vuxit fram med påtryckning från EU dvs återvinning av plast. Mera småskaligt kan plast återanvändas på många olika sätt, mekanisk finfördelning till pulver och pelletar som kan stöpas om, upplösning av olika typer av plaster och minskning av molekylstorleken tex med hjälp av vätgas mm. Ett mycket effektivt system i större skala är pyrolys där man hettar upp materialet i syrefria förhållanden. Man får mycket eftertraktad pyrolysolja som är utmärkt råmaterial till olika typer av material inte endast plaster. Ett dylikt system har nyligen startats i Nokia och många andra orter startar olika typer av verksamhet.
Finland har hittills varit på sista plats när det gäller plaståtervinning i Europa, ledande är Tyskland, Italien, Spanien, Irland och Sverige. Mycket av vår blygsamma återvinning har skett i Sverige. Nu blir vi tvungna att importera avfall för att hålla återvinningen i gång. Därför är det otroligt viktigt att vi ökar vår procentuella återvinning. Det är inte svårt att sortera plast i hemmen. Häng upp en plastpåse på ett lämpligt ställe och fyll den an efter med plastavfall. Skölj matförpackningar med hett vatten så att de inte börjar lukta och tag påsen med till butikens återvinningsstation vid nästa matköp och tryck in påsen i rätt kontainers gap. Myndigheterna borde ansvara för övrig behandling och logistik av plastavfall.