Det är inte alltid lätt att ha att göra med andra människor. Det är inte alltid lätt att ha att göra med sig själv heller.
Varför reagerar jag som jag gör i olika situationer? Varför blir jag irriterad? Varför känner jag mig utanför, ledsen eller oföretagsam?
För att kunna samarbeta och vara produktiv tillsammans med andra, krävs att jag förstår mig på mig själv. Hur vill jag att vi sköter uppgiften? Vad är det viktigaste målet för mig?
Sedan gäller det att få reda på vad de andra i gruppen svarar på samma frågor. I många grupper är det vanligt att diskutera arbetsprocesserna, men ibland sätter gruppen helt enkelt bara igång och jobbar på.
För att kunna samarbeta och vara produktiv tillsammans med andra, krävs att jag förstår mig på mig själv.
Kanske sitter du sedan där och gör mer än du hade tänkt göra, för att det inte finns någon annan som gör det som måste göras.
Kanske är du på dåligt humör redan på morgonen inför mötet med arbetsgruppen. Efter mötet kanske du känner dig som en badboll som någon dragit proppen ur och räknar dagarna tills projektet är slutfört.
I bästa fall går det att diskutera och förändra gruppens sätt att kommunicera och arbeta tillsammans. För att konstruktivt kunna lyfta katten på bordet behöver du veta vad det är som inte känns bra för dig. Det hjälper om du också använder din empatiska förmåga och försöker se situationen ur de andras synvinkel, men det är också bra att fråga de andra: Hur upplever ni det här?
Ofta når du långt genom att berätta för de andra om hur du upplever arbetet i gruppen. Det kan hända att situationen är lätt att åtgärda nu när alla hört dina tankar.
Ibland är det knepigare. Kanske någon i gruppen inte är villig att diskutera, inte tycker det är värt att lägga tid på sådant, eller inte är beredd att se sig själv i spegeln. Ibland är det helt enkelt svårt för att ni är så olika, har olika ambitioner och möjligheter. Då kan det hela ofta lösas genom att ni ser över era uppgifter och ser till att de är rättvist fördelade. Inte nödvändigtvis så att alla får likadana tårtbitar, utan så att alla får den bit de vill ha. En del vill ha marsipanrosen, andra vill inte …
Det viktiga är att du sätter stopp för sådant som gör att du inte känner dig glad. Du har rätt att vara glad och känna att du får vara ditt bästa du. Du kan också göra andra glada genom att våga ta saker till tals. (Kanske blir de andra inte glada genast, men efter ett tag). Kanske visar det sig att alla i gruppen gick i liknande tankar? Genom en öppen dialog finns få hinder för dig och din grupp att skapa precis vad som helst.
Tove Hagström
Lärare, psykodramatiker och egenföretagare
