Sanningen är mer bisarr än fiktionen

Pargas är igen i blickfånget, igen av helt fel orsaker. Nu är det gröna gubbar i skogen, kamouflageklädda skyltdockor, spekulationer om spionage, nationell säkerhet och en allmän misstänksamhet som stjäl uppmärksamheten. Det finns kopplingar åtminstone till Ryssland, Baltikum, Ungern, Malta och Italien i nuläget.

Diskussionstrådarna svämmar över på diverse mera och mindre seriösa forum. Formuleringarna skiftar från ”Blåögda Pargas stad” till mindre rumsrena varianter av ungefär samma sak. Man får dock bilden att alla avvikande och ”udda” lösningar med helikopterplattor och byggen svalts med hull och hår, vilket de facto är långt ifrån sanningen.

Det är inte alldeles enkelt att hålla reda på fakta och fiktion i den nu aktuella utredningen, eftersom konspirationsteorierna är så många och högt svävande.

Om man tar en liten tillbakablick på vad som diskuterats på det lokala planet under åren 2008–2013 har det misstänkta bolagets ansökningar stötts och blötts i flera instanser, till och med ända upp i Högsta förvaltningsdomstolen.

Det är inte alldeles enkelt att hålla reda på fakta och fiktion i den nu aktuella utredningen, eftersom konspirationsteorierna är så många och högt svävande. Men att de som ivrar för att skärpa regelverket kring utländska (icke EU-medborgares) rättigheter till markköp i Finland har fått vatten på kvarn går det inte att missta sig om.

Men då ett EU-medborgarskap – till exempel i Malta eller Ungern – går att införskaffa för en i de här sammanhangen rätt anspråkslös summa, känns den diskussionen rätt förlegad.

Att sedan skylla på tillståndsmyndigheter som ”slapphänt” tillåtit ”suspekt” byggande är minst lika befängt.

Åsikter och känslan av att något är lurt styr inte beviljandet av dessa tillstånd. Den biten baserar sig på lagens paragrafer och gällande planläggning. Säljer någon mark, så säljer den. Vill någon bygga och följer de direktiv som finns, då bygger den.

Alla som råkat läsa Ilkka Remes bok ”Jäätyvä helvetti” kan förstås dra paralleller till det som nu hänt: I den fiktiva handlingen i deckaren som utkom 2014 skriver Remes att ”man hade kunnat förhindra händelserna i Pargas om man hade tagit varningssignalerna på allvar och utrett fastigheternas verkliga ägarförhållanden och slagit till mot misstänkta objekt”.

Något som också Laura Halminen på Helsingin Sanomat tagit fasta på i sin kolumn i går.

Centralkriminalpolisen utreder för övrigt också överbelastningsattacken som slog ut flera myndigheters webbtjänster under tisdagen …

Mikael Heinrichs
050-306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi