– Diskus är min favoritgren medan kula är den som jag mest borde förbättra, säger Martin som med 37,95 med 0,75 kilos diskus är trea i landet i sin åldersklass.
I kula (3 kg) har han ett personbästa på 10,35 och i 3 kilos slägga är det 34,13. Alla rekorden är satta inom en månad mellan början av juni och juli i år.
Han har sysslat med friidrott sen han var sju år och att det blev främst kastgrenar var ingen tillfällighet. Det fanns talang redan innan han började friidrotta.
– Mamma tyckte jag var bra på att kasta och anmälde mig till Piffens friidrott och på den vägen är jag. Tidigare har jag tävlat också i andra grenar men nuförtiden bara i kastgrenar.
Sommartid tränar han dagligen, oftast håller han på ensam som när vi träffas och han tränar spjut på Pajbacka. Kastgrenar kräver inte bara styrka utan framför allt teknik och även om han har haft talang för kastandet från början har han nog fått hjälp på väg mot sina goda resultat.
– Åsa Lindberg tränade mig i spjut i ett par år och nu har jag fått hjälp och råd av Eva Juslin i slägga och Maria Lindholm i diskus.
Tävlingar blir det i medeltal en gång per vecka under sommaren.
– Jag spelar handboll på vintern i Piffens 01-pojkar så då koncentrerar jag mig på det, berättar Martin som är vänsterhänt, vilket ger en viss fördel i handboll medan det inte spelar någon större roll i friidrott. Men så finns naturligtvis kaststyrkan som också är till stor nytta i handboll.
Det bästa minnet från en tävling har han från sitt första framträdande i Världsungdomsspelen i Göteborg i fjol. Då gick kulan bra och det var annars också en upplevelse att delta bland över 3 000 ungdomar, trots att det nästan ösregnade hela tiden.
När det gäller framtiden kommer svaret omedelbart.
– Jag vill bli så bra att jag får tävla i OS. Men jag vet att det är ganska hårt att komma så långt.
Gösse Storfors
