Uppdaterat 20.00: Sandra Jernström kammade hem segern i Skolar Award-tävlingen som ordnades i samband med Slush i Helsingfors i dag (5.12). Juryn som utsåg vinnaren säger att alla åtta forskare som deltog skulle ha varit värda ett pris.
— Men Jernströms forskningsplan var den som föreföll ha störst inverkan på lång sikt, säger Jussi Parikka, professor och jurymedlem på Skolar Award-sajten.
Här du läsa intervjun med Sanra Jernstöm som publicerades tidigare under dagen:
Post doc-forskaren Sandra Jernström, ursprungligen från Pargas, är en av åtta forskare som i dag deltar i Skolar Award-tävlingen på Slush-evenemanget i Helsingfors.
Skolar Award är en tävling, där postdoktorala forskare tävlar om ett forskningsbidrag på 100 000 euro som finansieras av sju olika stiftelser. Själva tävlingen går ut på att forskarna ska pitcha sin forskningsplan för en jury. Det hela sker inför Slush-publiken och tävlingen har sedan starten 2015 vuxit till sig rejält.
Jernström disputerade i cancergenetik vid universitetet i Oslo 2015. Ett intressant forskningsprojekt vid Karolinska institutet i Stockholm förde henne till Sverige i januari i år. Hon tog studenten vid Pargas svenska gymnasium 2001 och har efter det hunnit med studier i biokemi vid Åbo Akademi samt utbytesstudier i Frankrike och Portugal innan det blev Norge år 2011.
– Att jag blev forskare just vid Karolinska är väl mest av allt en slump, eller en summa av olika tillfälligheter. Jag är en person som väldigt starkt följer min passion och då projektet i Stockholm dök upp kändes det rätt. Den medicinska vården av cancer är ofta litet av rysk rulett då man prövar det ena läkemedlet efter det andra, men med vår forskning hoppas vi kunna hjälpa cancersjuka få rätt läkemedel så tidigt som möjligt, förklarar hon.
Kort och koncis
Forskarna har exakt tre minuter på sig att övertyga juryn, så det gäller att kunna sammanfatta sin idé och paketera den på ett tilltalande sätt.
– Jag kände faktiskt till tävlingen sedan tidigare och skickade in min ansökan i september. En jury på 12 akademiker valde sedan ut de åtta lämpligaste som gick till den stora finalen, berättar Jernström.
Skolar Award
- Tidigare vinnare: 2015 Copla, 2016 Virpi Virjamo, 2017 Johan Seijsing.
- Öppen för alla post doc-forskare, man behöver inte ha en koppling till Finland.
- Prissumman, ett forskningsbidrag på 100 000 euro, doneras av Helsingin Sanomats stiftelse, Liikesivistysrahasto, Magnus Ehrnrooths stiftelse, Paulos stiftelse, Runar Bäckströms stiftelse, Saastamoinen-stiftelsen och Walter Ahlströms stiftelse.
Den plan hon kommer att försöka sälja in hos Skolar Award-juryn handlar om precisionsmedicinering av cancer.
– Vi försöker med andra ord hitta den optimala läkemedelsbehandlingen för varje specifik patient genom att köra en läkemedelsscreening på patientmaterial.
Forskningsgruppen får patientmaterial som man sedan expanderar, det vill säga odlar upp av, för att få en tillräckligt stor mängd att testa flera hundra olika läkemedel på.
Snabbare processer som mål
För juryn pitchar hon en ny metod som skulle försnabba både odlingen och screeningen så att man redan inom en veckas tid kan ta fram den optimala behandlingen för just den specifika patienten och cancertypen i fråga. I dagsläget tar odlingen och screeningen så lång tid att cancern hinner förändras innan man har möjlighet att sätta in behandlingen som borde bita bäst.
Är det svårt att sammanfatta sin forskningsidé på bara tre ynka minuter?
– Det beror egentligen på hur man tar det. Det kanske svåraste är att få till en bra story, en röd tråd som genomsyrar hela presentationen. Självklart måste man förenkla, eftersom det inte finns tid att gå in på detaljer. På en vetenskaplig konferens skulle presentationen förstås se helt annorlunda ut och jag skulle få backa upp varje påstående med referenser.
Har du tidigare erfarenhet av att pitcha på det här viset?
– Nej, det har jag inte så det är absolut en utmaning. Vetenskapsmänniskor är inte alltid kända för att vara så duktiga på att förklara saker med enkla ord, men det är också just den aspekten som gör det så intressant. Min man har däremot ett mobilspelföretag med bas i Åbo, så jag har fått höra en hel del övningar, skrattar hon.
Laddar upp tillsammans
De åtta finalisterna kommer att vara inkvarterade i ett gemensamt boende, ”Skolar House” från söndag kväll ända fram till i dag då det verkligen gäller.
– Jag känner ingen av de andra finalisterna från förr, så det kommer att bli riktigt intressant. Dessutom är det skönt att säkert kunna tala om något annat också innan det är dags för tävlingen.
För Sandra Jernström känns det som att hon redan med finalplatsen har uppnått den högsta vinsten.
– Bara att få vara med i tävlingen och presentera sin plan inför så mycket folk är en vinst i sig. Samtidigt kommer vi att få utbildning i hur man ska gå till väga för att nå ut med vetenskaplig kommunikation till den breda allmänheten. Om jag skulle vinna och få 100 000 euro till min forskning skulle det förstås vara alldeles fantastiskt, men hur det än går tar jag garanterat med mig en massa lärdomar.
Genrep i måndags
I måndags deltog samtliga åtta finalister i ett genrep inför levande publik på O’Learys i centrala Helsingfors i ett tillfälle som var öppet för allmänheten. Under början av veckan blir det dessutom en massa intervjuer och medieträning.
– På Slush tror jag inte det blir så många vänner och bekanta i publiken, eftersom biljetterna är så dyra och det sist och slutligen bara handlar om tre minuter av mitt liv, men på genrepet kommer en del släkt och vänner att vara med.
Hur nervös är du just nu?
– Det går upp och ner, men åtminstone än så länge känns det som en positiv nervositet. Det här är något jag verkligen vill göra, men samtidigt tänker jag att det säkert skulle finnas ett enklare ställe att lära sig pitcha, skattar hon.
Slush som inramning för akademisk forskning, är det inte litet långsökt?
– Jag tycker det är coolt, jag hoppas att folk inser att akademisk forskning har ett stort värde och en stor nytta för samhället som helhet. Det här är ett otroligt fint sätt att uppmärksamma det.
Forskare sitter inte insnöade i sin egen värld och är omedvetna om vad som händer och sker, utan många, ja egentligen allihop, hoppas kunna påverka. Det här är ett bra sätt att ”tvinga” forskare bli duktigare på att kommunicera sitt budskap utåt så att också andra än forskarkolleger förstår det.
Tillbaka till vardagen
Oberoende av hur det går i tävlingen är det tillbaka till vardagen efter Slush.
– Projektet är i startgroparna och vi kommer att försöka genomföra vårt forskningsprojekt oberoende hur det går i tävlingen. Patientmaterialet finns och vi är ivriga att komma igång med att pröva teknologin.
Och vem vet, kanske någon får upp ögonen för just det här forskningsprojektet?
Vetenskapstävlingen som blev populär
Skolar Award-tävlingen ordnas i år för fjärde gången och har sedan starten 2015 under namnet Slush Science Pitching vuxit till sig rätt kraftigt. Prissumman det första året gick på 3 000 euro, men redan året därpå hade man bytt namn och avgränsat tävlingen för enbart post doc-forskare.
I år fick man sammanlagt 76 ansökningar, de flesta enligt tradition från tekniska branscher, naturvetenskaper och medicin men antalet ansökningar från de humanistiska och sociala vetenskapsområdena har klart ökat.
Av dessa 76 ansökningar gallrade en akademisk jury ut ett trettiotal ansökningar som poängsattes. Av dessa valde sedan finaljuryn på sex personer ut de åtta finalisterna.
– För varje år har tävlingen blivit mer populär och i fjol hörde Skolar Award faktiskt till ett av de populäraste evenemangen på den stora scenen, berättar Reetta Rönkä från kommunikationsbyrån Kaskas Media som fungerar som arrangör.
Olika vetenskapsområden med
Arrangörerna valde att avgränsa tävlingen för post doc-forskare eftersom man upplevde att de hade ett trängt läge på forskarmarknaden.
– Unga forskare i början av sin karriär har ofta svårt att få finansiering för sina projekt, medan mer etablerade forskare oftast inte råkar ut för liknande svårigheter, säger Rönkä.
Rönkä är särskilt nöjd med att man lyckats locka forskare från många olika branscher i år.
Forskarna kommer från olika håll i världen. Bland årets finalister finns forskare från Stockholm, Zürich, Tyskland, Uleåborg …
– Trots att bara en av forskarna vinner, hoppas vi att alla åtta får nytta av den utbildning vi erbjuder under veckorna innan själva tävlingen. De får lära sig om vetenskaplig kommunikation och vi hjälper dem förstås att etablera kontakter också efter tävlingen om det behövs, säger Rönkä.
Mikael Heinrichs
050-306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi
