I dag minns man knappast hur det var. Och minns man, känns den dåtida stora orättvisan nu som en bagatell.
Dock verkar det som dagens barn och ungdomar tillåts göra alltför mycket vad de vill. Det finns ju ett väldigt utbud av dittan och dattan som man kan göra på sin fritid, det är lättare att röra sig och många har också mer pengar till sitt förfogande än barn och ungdomar förr hade.
Så gott som alla barn har i dag egen telefon. Kanske föräldrar tycker att telefonen är viktig ut säkerhetssynpunkt: barnet får kontakt med föräldrarna och vice versa. Det är förstås sant, men finns ditt barn där hon säger att hon befinner sig.
Ska en tioåring eller ens en som fyllt tolv år vistas ute på stan hela natten – för att inte tala om två nätter i rad? Hur kan man som förälder och vuxen försvara ens tanken att ett barn under tonåren köar genom natten för konsertbiljetter oberoende hur populär den uppträdande tonårsidolen är? Är det överhuvudtaget vettigt att i någon ålder som helst slå läger på gatan för att köa för biljetter för ett evenemang.
Den som stått i kön hela kyliga vårnatten har hoppeligen varit varmt klädd, och haft med sig telefonen, kanske en sovsäck och framför allt minst en kompis. Skulle det vara otänkbart att ha med sig en vuxen, inte nödvändigtvis mamma eller pappa, men någon lite äldre än man själv som skulle stå för tryggheten?
Om ett par veckor är det dags för skolavslutningar som kan firas på olika sätt. I Pargas har man firat mer eller mindre spontant på stränder och med organiserade evenemang. School´s out-evenemanget ordnas även i vår i Centralparken den 30 maj. I parken uppträder lokala band och man kan delta i olika aktiviteter och tävlingar.
Det finns även dem som saknar varken det ena eller det andra– att festa med ett större gäng eller inom organiserade ramar. Kanske man vill bara vara, med familjen eller med en kompis. Och vill man skåla för sommarlovet kan man göra det med en dricka där bubblorna kommer från kolsyran.
