På söndag gäller det

Mikael Heinrichs.
Nu på söndag avgörs presidentvalets första omgång – och ska man lita på en del av galluparna blir det ingen andra omgång eftersom den sittande presidenten Sauli Niinistö förväntas kamma hem över 50 procent av rösterna.
Vissa opinionsundersökningar har dock under de senaste dagarna gjort gällande att Niinistös försprång inte skulle vara precis så stort som alla tror och att det måhända ändå blir aktuellt med en andra omgång söndagen den 11 februari (och förhandsröstning i hemlandet 31.1–6.2).
Den nuvarande modellen med direkt folkval i två omgångar tillämpas faktiskt först för femte gången i årets presidentval. Martti Ahtisaari var den första presidenten som valdes med nuvarande modell år 1994. Därefter valdes Tarja Halonen år 2000 och 2006 medan Niinistö valdes 2012.

Hur går förresten det ihop – 20 000 underskrifter men bara 13 000 röster då det gällde?

Intressant nog inverkar antalet valomgångar också på när den nyvalda presidenten officiellt tillträder sitt ämbete. Den nya presidenten tillträder nämligen den första dagen i den månad som följer efter valet, det vill säga den 1 februari om någon av kandidaterna får över 50 procent av de avgivna rösterna i den första omgången – och den 1 mars om det blir en andra omgång.
Rent historiskt sett är årets presidentval intressant också ur det perspektivet att det bland kandidaterna för första gången sedan 1994 (Keijo Korhonen, Pertti Virtanen, Eeva Kuuskoski och Pekka Tiainen) finns flera än en kandidat som inte representerar ett regelrätt politiskt parti, utan valmansföreningar.
Både Paavo Väyrynen (valmansförening A) och Niinistö (valmansförening B) hör till de kandidater som istället för att ställa upp för ett registrerat politiskt parti samlat 20 000 namnteckningar av röstberättigade för att få ställa upp en kandidat.
Om Niinistö väljs, skulle det samtidigt innebära första gången en presidentkandidat som ställts upp av en valmansförening blivit vald.
Att jämföra det hela med 1973 då Kekkonens mandatperiod med en undantagslag förlängdes med fyra år fram till 1978 eller undantagsarrangemang under krigsåren eller omedelbart efter dem känns däremot som en överdrift.
Förresten, vem var den senaste presidentkandidaten som ställde upp för en valmansförening? Jo, det var Arto Lahti i presidentvalet 2006. För hans del var valet 2006 ingen större succé då han landade på 0,4 procent med drygt 13 000 totala röster.
Hur går förresten det ihop – 20 000 underskrifter men bara 13 000 röster då det gällde?
Kom ihåg att rösta!
Officiell statistik från presidentvalen 1919-2006 från presidentens kansli (extern länk, pdf)
Mikael Heinrichs
050-306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi