– Vi har i dag cirka 50 frivilliga vänner i vår verksamhet i Pargas, berättar vänförmedlaren Helena Lindström vid Röda Korset i Pargas. Största delen av dem är pensionerade kvinnor men vi har också sju män med i verksamheten. De besöker ensamma åldringar, sjuka, handikappade eller andra som behöver vännens stöd. Besöken görs regelbundet, till exempel en gång i veckan eller två gånger per månad. En vän besöker den ensamma i hennes hem eller vårdhem; en vän kan även vara en kompis för promenader eller en följeslagare under ett läkarbesök.
En vän kan också besöka en vårdanstalt för att läsa högt för invånarna eller sjunga med dem.
Lindström har varit med i vänverksamheten sedan 1990-talet. Hennes uppgift som vänförmedlare är att föra samman vännen och den som behöver och vill ha en vän.
– Vi funderar helar tiden på nya möjligheter att utveckla verksamheten. Traditionellt arrangerar vi julfest för åldringar och förstamajjippo i Björkebo servicehem, på torsdagar promenerar vi med invånarna i Folkhälsanhuset, vi gör utfärder i närmiljön och andra evenemang enligt resurserna. Man ska komma ihåg att vänverksamhet är inte hemhjälp; det får inte kosta och inte ge inkomster, påminner Lindström.
De som vill bli vänner kan delta i vänkurser som Röda Korset arrangerar.
– Vi rekommenderar att man går en kurs, påpekar Helena Lindström. Men verksamheten är frivillig och den ska inte bli en börda. Vännen besluter själv vad hen vill göra och hur ofta. Ur den frivilliga vänverksamheten har det uppstått talrika fasta vänskapsrelationer. En meningsfull verksamhet, där du känner att du behövs, ger en minst lika mycket som man ger bort. Det enda samtycke som krävs av vännerna är pålitlighet och tystnadsplikt.
– Man kan komma och diskutera vänverksamhet och få mera information till exempel i morgon fredag 12.2 vid Pargas Apotek. Våra medlemmar finns då på plats klockan 10-13 och de berättar och svarar på frågor, tipsar Lindström.
Röda Korsets vänverksamhet riktar sig till alla behövande oberoende ålder, kön eller kulturell bakgrund. Därför behöver också vänverksamhet flera frivilliga. De cirka 30 familjer som i april-maj flyttar från mottagningscentralen i Nagu till Pargas skulle säkert anpassa sig och integreras om de skulle få till exempel vänfamiljer. Förutom allt annat som de asylsökande har förlorat har de även förlorat sina vänner. Ömsesidigt får de nya finländska vänner en unik upplevelse genom att bekanta sig med människor som kommer från en annan kultur.
Sirkka Koivunen
översättning Leena Lehtonen
