Varför har vi solstolar?

Tove Hagström.
Tove Hagström.
En kväll i juni föll min blick på traven av solstolar som står lutad mot stugväggen. Stolar av olika slag, bl.a. sådana som består av en träram med ett randigt 80-talsinspirerat tyg i. Varför har vi alla de här stolarna? frågar jag mig.
Svaret borde vara att vi brukar använda dem att sitta och läsa en bok i eller sitta och se ut över havet i, eller rent av sola i. Så där som man ser på bild ibland, eller läser i tidningarnas sommarbilagor att kändisar gör på sommaren.
Men av någon anledning står våra solstolar bara där. Oanvända. För vi sågar ved, reparerar dasstaket, bygger ny brygga eller skrapar och målar båten.
Sommarlovsbarnen sitter inte heller i solstolarna. De far omkring så att mossan yr, och det är ingen hejd på deras lekar och äventyr. Högt uppe i träden, nere på stranden. Dessutom skulle de antagligen klämma fingrarna om de själva försökte fälla upp stolarna. Det gjorde i alla fall jag när jag var barn och faktiskt använde stolarna. Ofta! Jag satt och läste så for jag kom åt. Visst lekte jag också, och grejade. Men jag var oftast för mig själv, enda barnet som jag är, och jag tog boken med mig upp i talltoppen också. Och ett paket kex. Ibland svarade jag inte när mamma gick nedanför och letade efter mig. Det var fräckt gjort av mig, men jag ville inte avbryta läsningen. (= Barn sitter tydligen inte alltid mer stilla nuförtiden.)
 

Men av någon anledning står
våra solstolar bara där. Oanvända.
För vi sågar ved, reparerar dasstaket,
bygger ny brygga eller
skrapar och målar båten.

På tal om solstolar kommer jag också att tänka på Solstollarna, som gick i Sveriges teve vid samma tid som tyget i våra solstolar fästes i sina träramar. Det var ett helgalet program som vi såg hela familjen tillsammans. Och vi skrattade åt den ständigt återkommande repliken  ”Ulla-Bella vara sekreterare”. Sketcherna i programmet innehöll också lagom doser av danska wienerbröd med ”sjokolääääde” samt obegripliga inslag med Samantha Fox. Fråga inte varför …
Hur som helst, solstolarna ska få vara kvar. Tänk om vi i år kunde ha en semester-sekreterare  som sköter det mesta som behöver göras, så att vi får sitta i våra gamla solstolar och läsa? Alternativt får vi helt enkelt lämna en del av projekten till nästa sommar. Och om det gamla tyget i stolarna brister får vi klättra upp i tallarna i stället. Så fastän det är roligt att fixa och greja tillsammans, tänker jag faktiskt också sitta stilla i sommar. Jag tror att jag sätter mig och läser högt för hela familjen. Någon riktigt spännande bok så att ingen kan slita sig ur solstolen. Eller ur trädgårdsgungan – för den brukar vi ju trots allt använda.