Regionförvaltningsverket kritiserar barnskyddet

I en skrivelse riktad till stadsdirektör Patrik Nygrén, ledningsgruppen, stadsstyrelsen samt social- och hälsovårdsnämnden beskriver undertecknarna en situation där familjer inte får den hjälp de är berättigade till. Skrivelsen har undertecknats av de anställda i familjehuset Ankaret. Foto: Mikael Heinrichs
Verket har tagit emot flera anmälningar om missförhållanden vid familjeenheten, den senaste utredningen inleddes den 7 mars.
Regionförvaltningsverket riktar igen skarp kritik mot barnskyddet i Pargas. Verket konstaterar att ingenting har blivit bättre under de två år som har gått sedan fyra socialarbetare sade upp sig i protest mot dålig arbetskultur och inkompetent arbetsledning samt rättsvidrig och oetisk behandling av barnskyddets klienter.
– Situationen är mycket allvarlig. Familjerna och barnen får inte alltid den hjälp de borde få och det har gjorts lagstridiga omhändertaganden av barn genom att barnet har omhändertagits innan familjen har hörts, säger överinspektör Tiina Ronkamo vid Regionförvaltningsverket.
Regionförvaltningsverket inledde en ny granskning av barnskyddet i Pargas i oktober. I december träffade Ronkamo tillsammans med en jurist och en annan överinspektör från Regionförvaltningsverket social- och hälsovårdsdirektör Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsnämndens ordförande Merja Fredriksson (SFP) samt familjenhetens chef Kaisu Karlsson.
Dessutom intervjuades två socialarbetare utan chefernas närvaro.
Man gick bland annat igenom personalsituationen inom familjeenheten. Ingen av de tre socialarbetarna som då var anställda hade jobbat med kommunalt barnskyddsarbete i mer än högst två år.
Verket konstaterar att det brister i uppföljningen av socialarbetarnas arbetstider, i ansvarsfördelningen, och att socialarbetarna inte alltid vet vem som är deras förman. Socialarbetarna är också missnöjda med den juridiska köptjänst som staden köper av ett Uleåborgsföretag.
På basis av granskningen och samtalen med ledningen och socialarbetarna skickade Regionförvaltningsverket ett PM till social- och hälsovårdsnämnden den 12 januari i år.
I dokumentet sparar man inte på orden utan konstaterar att situationen för barnskyddets klienter stampar på stället eller till och med förvärras på grund av turbulensen bland personalen. Efter att ha löst en kris störtar man vidare till nästa kris och man följer inte alltid lagstiftningen i beslutsfattandet.
Det finns inget fungerande system för klientrespons och det görs inte heller någon uppföljning av fattade beslut. Utlovade telefontider stämmer inte och förmännens stöd är obefintligt, skriver Regionförvaltningsverket.
I juni gav Regionförvaltningsverket social- och hälsovårdsnämnden en anmärkning på grund av de brister i barnskyddet som de fyra socialarbetarna påtalade.
Under hösten tog Regionförvaltningsverket emot flera nya anmälningar om missförhållanden inom barnskyddet.
– Det brister fortfarande i verksamheten, trots anmärkningen vi gav i somras, säger Ronkamo.
Regionförvaltningsverket förutsätter nu att familjeenheten rättar till de missförhållanden som har kommit fram. Barnskyddsarbetet måste utgå från barnets bästa och ansvaret ligger hos ledningen, inte hos den enskilda socialarbetaren.
Social- och hälsovårdsdirektör Paula Sundqvist har en annan uppfattning om barnskyddets nuläge än vad Regionförvaltningsverket har. Hon säger att den kritik som verket riktar mot ledningen och dess sätt att leda verksamheten inte stämmer överens med verkligheten.
Hon beklagar också att staden inte har getts tillfälle att svara på de påståenden som kommer fram i Regionalförvaltningsverkets dokument.
– Verket har inte tillräckligt noggrant följt med våra rutiner och sett hur vi jobbar eller satt sig in situationen inom barnskyddet. Man ifrågasätter personalens kompetens, men man har inte prövat den. Alla uppgifter stämmer inte och jag är av en annan åsikt på flera punkter än Regionförvaltningsverket, säger Sundqvist.
Hon skriver till exempel inte under påståendet att det har skett lagstridiga omhändertaganden i Pargas i situationer då ett barn har omhändertagits utan att familjen skulle ha hörts.
Klienterna kan vara av annan åsikt och föräldrarna kan till exempel ha struntat i att komma till ett möte trots att de fått en kallelse, säger Sundqvist.
– Om det är frågan om ett akut omhändertagande och vi inte får föräldrarna på plats så måste vi tänka på barnets bästa och placera det om det är i fara.
Att det har brustit i dokumentationen och klientrapporteringen beror på en ohemul arbetsbörda för de anställda, förklarar Sundqvist.
På ett par år har arbetsuppgifterna inom familjeenheten ökat med omkring 50 procent och till exempel antalet utredningar av ett barns behov av tjänster ökade från 35 år 2016 till 122 i fjol.
Regionförvaltningsverkets anmärkning i juni protokollfördes som skyddat ärende vid social- och hälsovårdsnämndens möte och PM:et på en sekretessbelagd lista. Sundqvist motiverar förfarandet med att dokumenten innehåller namn på de anställda.
– De har det annars också tungt och jag ville ge dem arbetsro och skydda dem från publicitet.
Kim Lund/Mikael Heinrichs
pku@aumedia.fi


”Jag är beredd ordna upp i barnskyddet”

Sami Salmivirta. Foto: Privat
Sami Salmivirta valdes i måndags av stadsstyrelsen till ny socialsekreterare i Pargas och han efterträder den nuvarande socialsekreteraren som går i pension. Han är ledande socialarbetare vid Tavastehus stad, men han ser valet till ledare för familjeenheten i Pargas som ett steg uppåt i karriären. Han kommer med sin familj att flytta till Åboregionen, och för dem är det en flytt tillbaka, då han ursprungligen är hemma i Egentliga Finland.
– Att få ordna upp barnskyddsarbetet, och leda teamet som jobbar med barnskydd är en utmaning, konstaterar han, men det är en utmaning jag gärna tar mig an.
– Jag vet vad jag ger mig in på. Kretsarna bland socialarbetare i Finland är inte desto större. Många av dem som har jobbat vid Pargas stad och sagt upp sig är duktiga proffs.
Salmivirta betonar också att han inte personligen kan åstadkomma att allt förändras.
– Men med politikers och kollegers starka vilja ska det nog gå. Vad jag har kunnat förstå har socialarbetarna själva inte fått så hård kritik, även om det är en varningssignal att ta på allvar när Regionförvaltningsverket ingriper i en kommuns göranden.
Salmivirta konstaterar också att barnskyddsarbete ska byggas på långsiktighet och professionalitet, och att en dedikerad personal är mycket viktig.
– Jag väntar med iver på att få börja.
Det kommer han att göra ungefär i medlet av april.
Anja Kuusisto
pku@aumedia.fi