En fotbollsspelares vardag

Mikael Heinrichs.

Hårt arbete belönas. Det påminns vi om med jämna mellanrum. En ung fotbollsspelares hårda arbete, envishet och talang belönades nyligen då Julia Tunturi skrev på ett tvåårigt spelarkontrakt med svenska Eskilstuna United i slutet på förra veckan.

Inom finländsk fotboll hör Tunturi nu tillsammans med Pargasbördiga Anna Westerlund till en liten grupp damfotbollsspelare som faktiskt i någon mån kan livnära sig (eller klara vardagen) med att spela och träna den gren de brinner för – fotboll.

Jag ifrågasätter på inget vis hans arbetsinsats, men visst måste man medge en sak. Hans förutsättningar att bli utlandsproffs var trots allt av en helt annan kaliber än Julia Tunturis.

Som Tunturi själv medger i intervjun blir hon på inget sätt rik på kontraktet hon nyss undertecknat, men det ger henne i alla fall möjligheten att åtminstone för stunden fokusera hundraprocentigt på vardagen som fotbollsspelare utan att ständigt behöva fundera på hur man ska skrapa ihop till hyran för bostaden.

På herrsidan är det sällan lika knappt med den ekonomiska biten – åtminstone för spelare med landslagsstatus. Allra minst om man kollar internationellt.

I Sverige var damlandslaget nästan i ett års tid utan avtal med sitt eget fotbollförbund om ersättningar i samband med landslagsuppdrag. Spelarna hotade till sist till och med att bojkotta Fotbollsgalan och en möjlig strejkaktion i samband med träningslandskampen mot Frankrike.

Spelarna var inte ute efter att få lika stora ersättningar som herrspelarna, utan det handlade om ”en skälig nivå” på ersättningarna för att de skulle stå sig i konkurrensen med de ersättningar som övriga (dam)landslag på samma nivå får ta del av.

Tvisten löstes innan galan och stridsyxorna är begravda.

Om man tänker på hur egendomen i hela världen fördelats rätt ojämnt gäller samma sak nog inom fotbollen. De stora internationella förbunden skakas av olika korruptionsskandaler nästan på löpande band, spelarlönerna på herrsidan är astronomiska och rent ut sagt idiotiska. Många klubbar kämpar med ekonomiska problem och om man dessutom tillför vadslagningen och alla dess negativa sidor har vi en rätt tjock soppa framför oss.

Få professionella fotbollsspelare är för övrigt lika lätta att närma sig och trevliga att ha att göra med som ett annat nyblivet utlandsproffs med Pargasrötter. Albin Granlund har fötterna stadigt på jorden. Han har skapat sig en strålande karriär utan att ha varit aktuell i juniorlandslagssammanhang.

Först jobbade han upp sig till en ligaspelare, senare en landslagsman. En oerhörd prestation!

Jag ifrågasätter på inget vis hans arbetsinsats, men visst måste man medge en sak. Hans förutsättningar att bli utlandsproffs var trots allt av en helt annan kaliber än Julia Tunturis.

Mikael Heinrichs
050-306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi

Läs ocksåFlytten ger Tunturi läge att satsa fullt ut

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *