Jobb på hälft

Jag erkänner, jag är beroende! Den till synes harmlösa sysselsättningen att sticka sockor har lett till en neuros. Man kanske till och med kunde kalla det en tvångsneuros, det vill säga ett absolut nödvändigt behov av att syssla med handarbete. Jag tycker allra mest om att skaffa nya garn och inleda projekt. Att sedan slutföra dem är en annan femma, då jag oftast fastnar för följande projekt innan det föregående blivit klart.

Jag har också blivit beroende av Pinterest. Där hittar man trevliga inredningstips och stickningstips. Jag lovade dyrt och heligt kring nyår att jag inte ska köpa nåt onödigt, ett löfte som hållit för det mesta – men handarbetsgrejer har jag skaffat. Jag motiverar det med att handarbetsterapin är ett förmånligt sätt att hålla huvudet i skick. Men jag har också börjat sy tygkassar, som jag hittat allt material till här hemma då det i tiderna blev att köpa en del tyger.

Och att hitta ut ur parkeringshallen är aningen knepigt då man inte vet hur man stavar ”ut” på polska.

Det negativa är förstås att man har en hel del halvfärdiga handarbetsprojekt i knutarna. En snabbkoll berättar att jag har en tröja, en socka, en duk i vävstolen, en tygkasse och en matta i trikå på gång. Nå, visst får jag nåt smått klart emellanåt också trots att jag påbörjar flera projekt på en och samma gång. Jag jobbar på alla i tur och ordning så att nåt hela tiden är på slutrakan.

Inredningstipsen har samlats på hög tack vare Pinterest. Den gamla stolen behöver kläs om och jag har gamla ramar undangömda på många ställen, men jag saknar till exempel en tavelhylla för att kunna förverkliga alla idéer. En sådan hade jag också tänkt göra av gamla lastpallar, men jag misstänker att mina snickartalanger inte räcker till. Kanske man borde ta en tur till Ikea för att komma vidare …

Hur ska jag nu på våren få all min energi riktad till trädgården istället? Jag grejar en massa inomhus trots att gården borde krattas och förnyas nu under våren. Jag har prövat belöningsmodellen så att jag efter utförd trädgårdssyssla får belöna mig själv med en handarbetsstund inomhus. Det funkar på barnen, så varför inte? Tur att vi skaffade hunden så att man kommer iväg ut. Och på jobb måste man också gå så att man har råd att hålla sig med garn.

Men visst klarade jag ändå av att åka på en fyra dagars semesterresa – och hålla mig borta från handarbetandet. I och för sig funderade jag innan avfärd på om jag får ta med mig stickorna in i flyget eller om de skulle beslagtas. Men jag lämnade dem hemma. Bra så. Semestern var riktigt avkopplande och det blev många kilometer med hyrbilen och mycket att se.

Vi upptäckte också att alla vägar leder till Sopot. Oberoende vilken väg vi försökte välja ut ur Gdansk, hittade vi oss alltid i Sopot innan vi sedan tog ny kurs på vårt egentliga mål. Och att hitta ut ur parkeringshallen är aningen knepigt då man inte vet hur man stavar ”ut” på polska. Men då man inte har bråttom kan man ta det med en axelryckning.

Eija Holopainen
Närvårdare som gillar att jobba med händerna och nya utmaningar.

Var först att kommentera

Kommentarer

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*